18 år tycks bara gå på en minut, som på film när dom snabbspolar och molnen rör sig.
Idag är det 57 dagar kvar innan jag sitter på flyget över till USA, där jag kommer vara ett år framöver. Och det är med blandade känslor jag börjar inse att den här sommaren kommer försvinna såfort och snart står jag där i Augusti med packade väskor och för att lämna lilla Kristinehamn, Jag blir glad av tanken samtidigt som allt skrämmer mig och det börjar på någotvis krypa allt närmre mitt avresedatum. Tänker att sommaren inte har startat än men här står jag i slutet på junimånad och jag har knappt märkt av den. Hoppas på många fina kvällar med mina otroligt fina kompisar som jag inte ser allt för ofta nu när vi jobbar som vi gör.. men med 57 dagar kvar av en sommar så ser jag inget annat än att den bara kan bli bättre.
