julia Hahne

Fick sån himla lust att att skriva och eftersom jag sett så många skriva om alla dessa "dagar" så ger jag det än en gång ett försök för sist jag skrev var för mer än ett år sedan och mycket har hänt sedan dess. inlägget sen förra året hittar ni här.



Egentligen så tycker jag att det är jobbigt att skriva om mig själv just för att det är så himla enkelt att bilda sig en uppfattning av någon genom att bara läsa det nån skriver, döma ut, Vad som är rätt och vad som är fel. Och jag vill inte att människor ska ha en uppfattning om hur jag är utan att de ens har mött mig på riktigt, Men det kanske är det fina med att ni faktiskt läser min blogg att ni ska försöka bilda er en uppfattning om vem jag är och hur jag är utan att inte riktigt känna mig på ordentligt, på djupet.





För ett år sedan skulle jag förklarat mig själv som osäker. Jag skulle le och vara glad men inte ta plats.
Inte vara för mycket inte bli för mycket. Nu ett år senare så känns den Julia så himla långt bort, det smärtar lite när jag tänker på vad mycket jag ville passa in istället för att tänka vad som skulle kännas rätt för just mig. 
Men trots det är jag så dålig för grupptryck och jag faller nog egentligen lite för lätt när någon säger fina saker. Jag får ångest när jag ställer mig på vågen och jag hatar egentligen att vara lång, jag är rädd för mörker och det hemskaste vore nog att bli lämnad ensam. Jag är rädd för att inte bli omtyckt och mycket spelar stor roll för mig. Men jag känner att jag kommit så himla mycket längre på vägen än för ett år sedan, kanske tack vare fina vänner som faktiskt uppskattar mig för den jag är och inte den jag vill framstås som.
Att dom har gjort mig starkare i mig själv. Att dom har lärt mig att man inte alltid behöver le, och att man faktiskt inte behöver spela glad om man inte är det.

Jag skulle nog kalla mig (fortfarande) väldigt blond och blåögd, naiv. Jag tror att alla är snälla innerst inne.
Och jag vill aldrig vara elak fast jag är nog väldigt duktig på att döma andra trots att jag själv inte vill bli dömd innan jag fått en chans att visa vem jag verkligen är. Jag är förbaskat dålig på att hålla hemligheter och ibland sårar jag personer utan att jag menar det- då gör det ont i varje kroppsdel för om jag fick bestämma hade jag önskat att aldrig såra en endaste person, hellre stå kvar och vara sårad själv. ibland Jag vill vara en sån som skulle kunna hata, jag vill vara en sån som inte bryr sig. Men enkelt, det är jag inte.
jag kan inte sånt jag bryr mig mer än de flesta, älskar mer än jag hatar och ler mer än jag måste, sån är jag.

Jag drömmer mig bort från Kristinehamn och allt som hör det till, efter gymnasiumet vill jag upp till stockholm och plugga vidare eller åka något år på utlandsstudier. resa, se saker och bli någonting det är mina mål.

En osammanhängade förklaring på hur jag ser migsjälv, glad och oftast possetiv sjutton (snart arton) åring-blåögd-brunhårig-tjej och ja. det är nog jag. Julia Annie Frederika Hahne Wahle.

have you ever realized that when people say you've changed, it’s just because you've stopped living your life their way?